Den relation som en 41-årig kvinna hade med sin idag 34-årige pojkvän var minst sagt stormig. För exakt ett år sedan kulminerade den när han på ett brutalt sätt misshandlade henne till döds i hennes egen lägenhet i Bromma.
I tingsrätten dömdes pojkvännen till livstids fängelse men hovrätten mildrade domen till det längsta tidsbestämda straffet – 18 års fängelse. Domen vann laga kraft i februari sedan Högsta domstolen nekat prövningstillstånd.
Prövningstillstånd är nämligen ett krav för att Högsta domstolen ska kunna ta upp ett mål som detta till prövning. Den ena grunden är prejudikatdispens, det vill säga att det anses motiverat med prövning om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen. Förutom detta får Högsta domstolen bevilja prövningstillstånd i undantagsfall, så kallad extraordinär dispens, om det föreligger synnerliga skäl att ta upp målet.
Mordet på ”Lotta” – eller Anncharlott Rudholm som hennes riktiga namn var – uppmärksammades stort i nyhetsrapportering och debattsammanhang. Kvinnomord i relationer tenderar att få medialt genomslag för att exemplifiera samhällsproblemet med mäns våld mot kvinnor. Huruvida offret är missbrukare eller inte brukar också spela in när det kommer till hur benägna media är att uppmärksamma fallen.
Misshandlades till döds
Utredningen har visat att våldet som ”Lotta” utsattes för den 4 juni 2016 var brutalt. 34-åringen utdelade en mängd slag och sparkar mot hennes ansikte och huvud. Han ska också ha angripit hennes hals med slag, sparkar eller hårda grepp.
Enligt åklagarens stämningsansökan låg ”Lotta” försvarslös på golvet när merparten av våldet utövades mot henne. 34-åringen har inte gjort någon hemlighet av att det var han som utövat våldet mot ”Lotta” men han har förnekat att han uppsåtligen dödat henne.
En förhållandevis stor del av förundersökningsmaterialet i målet handlar om andra brott som 34-åringen gjort sig skyldig till i parrelationen.
Ständiga återfall i våldsbrott
Den 34-årige pojkvännen är långt ifrån någon okänd person för rättsväsendet. Alltsedan han var ungdom har han utretts och dömts för brott av varierande slag. Enligt hans belastningsregisterutdrag, från maj 2016, som Solna tingsrätt inhämtade i mordmålet är det just våldsbrott som är – och har varit – det dominerande inslaget i hans 34-åriga liv. Antalet avsnitt i belastningsregistret var förra året 14 till antalet.
Vid flera tillfällen har 34-åringen blivit dömd till fängelse, något som dock inte hindrat honom från att fortsätta begå våldsbrott. Vid vissa domar har skyddstillsyn utdömts men det verkar inte heller ha hjälpt 34-åringen att ändra riktning från sitt missbruks- och våldsbrottspräglade liv.
Solna tingsrätt ansåg att livstids fängelse skulle bli påföljden för 34-åringen för mordet och de andra brott han dömdes för. Svea hovrätt gjorde en annan bedömning och sänkte straffet till 18 års fängelse.
Krävde livstid
Riksåklagaren överklagade hovrättens dom med krav om att Högsta domstolen skulle skärpa påföljden till fängelse på livstid. Överklagan motiverades med att Högsta domstolen inte i något tidigare avgörande prövat om villkorligt medgiven frihet bör förverkas när detta medför att den sammantagna tidsbestämda strafftiden överstiger fängelse i 18 år – eller om livstids fängelse i sådana fall ska utdömas istället.
Men något klarläggande i denna fråga blev det emellertid inte. Svea hovrätts dom från den 22 december står fast.
”Högsta domstolen har gått igenom materialet. Det har inte kommit fram något skäl att meddela prövningstillstånd”, står det i beslutet.
Kan bli villkorligt frigiven
Det är oklart om den våldsamme 34-åringen verkligen kommer avtjäna 18 år effektiv tid. Enligt den vedertagna principen om villkorlig frigivning behöver fängelsedömda generellt sett bara sitta två tredjedelar av den totalt utdömda fängelsetiden.
Det betyder att 34-åringen som tidigast i januari 2029 kan bli villkorligt frigiven från det långa fängelsestraff som hovrätten dömt honom till. Detta enligt det strafftidsbeslut som upprättats av Kriminalvården.
Högsta domstolens målnummer är B 418-17.
