Sveriges mest uppmärksammade kriminalfall genom tiderna har resulterat i den kanske mest omfattande polisutredningen i mannaminne – men efter 30 år är Palmemordet fortfarande ett mysterium. Med all sannolikhet kommer det så att förbli.
Det har nu gått tre decennier sedan den ödesdigra fredagskvällen den 28 februari 1986 när Sveriges statsminister Olof Palme sköts till döds i korsningen av Sveavägen och Tunnelgatan i centrala Stockholm. Han och hans fru Lisbeth var på väg hem efter ett biobesök när en okänd gärningsman klev fram och sköt ett dödande skott i ryggen på statsministern. Därefter avlossade gärningsmannen ett skott mot Lisbeth som av ren tur klarade sig från att bli allvarligt skadad.
Händelsen kom snabbt till polisens kännedom och det dröjde inte länge innan en mängd polismän befann sig på plats. Ett flertal vittnen säger sig också ha sett gärningsmannens flykt från brottsplatsen. Trots de inledningsvis goda förutsättningarna misslyckas spaningsarbetet kapitalt.
Inför årsdagen av mordet på Olof Palme har polis och åklagare hållit en pressträff för att informera om utredningsläget och ge en historisk tillbakablick. Under årsdagen håller man också en tipstelefon öppen.
Många spår och teorier
Kriminalfallet har givit upphov till en uppsjö av olika teorier om vem eller vilka som kan tänkas ha legat bakom mordattentatet. Flera personer har figurerat som misstänkta i utredningen men det är bara en person som blivit åtalad – Christer Pettersson. Efter närmare två år kom utredningen helt att kretsa kring honom efter att han blivit utpekad som gärningsman av Lisbeth Palme. Utpekandet räckte för att en oenig tingsrätt skulle döma den då 42-årige våldsverkaren till livstids fängelse för mord och framkallande av fara för annan. Efter en överklagan kom en enig Svea hovrätt att riva upp livstidsdomen.
Den nu pensionerade polisprofessorn Leif GW Persson har följt fallet noga under årens lopp och säger sig ha en klar uppfattning – den dråpdömde Christer Pettersson sköt inte ihjäl Olof Palme.
– Han hade inte tillräcklig kostym för att passa in som mördare utav en statsminister, berättade Leif GW Persson i det senaste avsnittet av ”Veckans brott” som helt tillägnades Palmemordet och utredningen.
Ständigt pågående förundersökning
Palmemordet är bara ett av flera hundratals opreskriberade mordärenden sedan 1985 som fortfarande väntar på en lösning – men definitivt den brottsutredning som kostat mest och haft mest resurser. Fem utredare är i dagsläget knutna till Palmeutredningen. Gruppen arbetar bland annat med att ta emot och diarieföra inkomna tips. En person arbetar särskilt med att ta emot och behandla förfrågningar om att ta del av utredningsmaterial. Trots den avsevärda tid som passerat sedan brottet är det fortfarande många som är intresserade av att ta del av handlingar från den på pappret pågående förundersökningen.
Att digitalisera förundersökningsmaterialet är också någonting som Palmeutredarna hoppas kunna åstadkomma. När detta kan komma att ske är dock oklart.
Erkännanden, material och tips – men svagt bevisläge
Det råder ingen brist på erkännanden, handlingar eller tips i Palmeutredningen. Drygt 130 personer har enligt uppgift erkänt mordet på statsministern. Utredningshandlingarna upptar omkring 250 hyllmeter och tipsen kommer in varje vecka med betoning på årsdagen.
Palmeutredningen har uppskattats vara världens största förundersökning och endast utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F. Kennedy kommer i närheten i omfång.
Trots dess omfattning är bevisningen som kan tänkas binda en gärningsman vid brottet till synes bristfällig. Lisbeth Palmes vittnesmål präglas av tveksamheter och de upphittade kulorna kan eventuellt vara i för dåligt skick för att med säkerhet kunna kopplas till mordvapnet. Inte ens om gärningsmannen erkände mordet och lämnade över mordvapnet är det säkert att han skulle kunna bindas vid brottet.
