Brottmål

Nya åldersuppgifter leder inte till resning i våldtäktsmål

Högsta domstolen avslår resningsansökan. © Crimecentral
Högsta domstolen avslår resningsansökan. © Crimecentral

Den unge mannen bedömdes vara 16 år gammal när han deltog vid en bestialisk gruppvåldtäkt, något som gjorde att påföljden blev förhållandevis mild. Nytillkomna uppgifterna gjorde dock gällande att han var flera år äldre än så, vilket gjorde att en ansökan om resning aktualiserades. I oktober avslogs den dock av Högsta domstolen som ansåg att det saknades stöd i lag och praxis för att bevilja den.

Resningsärenden i brottmål brukar i huvudsak handla om att nya omständigheter eller bevis framkommit som motiverar att skuldfrågan prövas på nytt. I det här fallet var den rättsliga frågan dock om resning kan beviljas för att på nytt bedöma endast påföljdsfrågan till nackdel för den tilltalade.

Utsattes för grov våldtäkt
Det var i september i fjol som en ung kvinna blev utsatt för en gruppvåldtäkt av ett antal så kallade flyktingbarn. Hon lyckades tillkalla hjälp varpå ett antal misstänkta personer kunde gripas.

Tre unga män ställdes inför rätta varav  den i resningsärendet aktuelle gärningsmannen i november 2015 dömdes för delaktighet i den grova våldtäkten. Flyktingbarnet uppgav att han var född år 1999 och således endast bara 16 år gammal när våldtäktsbrottet begicks. Det gjorde att straffet för honom blev förhållandevis milt – sluten ungdomsvård i nio månader.

Dessutom dömdes flyktingbarnen att betala skadestånd till målsäganden. Månaden därpå fastställde Svea hovrätt domen mot honom.

Ny utredning motiverade resningsansökan
Sedan hovrättsdomen vunnit laga kraft framkom nya uppgifter från Interpol om den unge mannens ålder. Informationen gjorde gällande att han var fyra år äldre än vad man utgått ifrån vilket föranledde Riksåklagaren att överlämna en resningsansökan till Högsta domstolen med en begäran om att målet skulle resas och tas upp till ny prövning för att på nytt bedöma vilket straff mannen skulle få.

Ingen resning
Enligt rättegångsbalken får resning beviljas om de nya omständigheterna och bevisen sannolikt skulle ha lett till att brottet hänförts under en väsentligt strängare straffbestämmelse än den som tillämpades vid det lagakraftvunna avgörandet. Riksåklagaren argumenterade emellertid för att en annan påföljdsbestämmelse skulle ha tillämpats, och det är något som Högsta domstolen menar inte kan utgöra grund för resning med hänvisning till avsaknad av stöd i lag samt praxis. Därmed avslogs Riksåklagarens resningsansökan. Beslutet att neka resning var enhälligt.

Resningsärendet har målnummer Ö 3278-16 vid Högsta domstolen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *