Dramatiska vändningar i Kalamarksfallet

De rättsliga turerna i Kalamarksfallet har varit många. © Crimecentral

Dramatiska kast och stor förvåning. Så kan den senaste veckans vändningar i Kalamarksfallet beskrivas. Åklagarens huvudvittne anhölls i onsdags misstänkt för delaktigt i rånmordet men försattes på fri fot i fredags sedan tingsrätten ogillat häktningsyrkandet.

Det var i onsdags som huvudvittnet, en person som lämnat uppgifter av central betydelse i målet, anhölls misstänkt för medhjälp till mord och medhjälp till grovt rån i Kalamark. Crimecentral har sedan dess talat med kammaråklagare Jens Göransson som är förundersökningsledare i ärendet. Han uttryckte i fredags en förvåning över tingsrättens beslut att försätta den 44-årige mannen på fri fot.

– Spontana reaktionen är att jag är förvånad över att häktningsyrkandet ogillades.

Åklagaren bedömde att 44-åringen var misstänkt för brotten på den högre misstankegraden – sannolika skäl. Åklagaren menade dessutom att det fanns recidivfara samt kollusionsfara beträffande 44-åringen.

– Häktningsgrunderna var viss risk för fortsatt brottslighet men framför allt att han på fri fot kan påverka utredningen, förklarar Jens Göransson.

Vad exakt det är för grunder som gjort att 44-åringen själv kommit att bli högintressant i utredningen vill åklagaren inte gå in på. Han betonar dock att det är nya omständigheter som framkommit under den senaste tidens utredning.

– Det är flera omständigheter som inte varit kända sedan tidigare.

Hur många nya förhör har ni hållit?

– Det kan jag inte svara på. Det är många i varje fall.

Hur kommer utredningen att fortsätta nu?

– Den utredningen och de utredningsåtgärder som jag har tänkt genomföra kommer jag göra ändå, fast han är på fri fot. Och sen får vi se vad det leder till och vad det har för inverkan på den planerade rättegången mot Kaj Linna, uppger Jens Göransson.

Kan du säga om bevisläget mot Kaj Linna har stärkts?

– Nej, det kan jag inte uttala mig om nu. Jag kommer att presentera den kompletterande förundersökningen när den är färdig och då kommer jag uttala mig om det, och åberopa viss ny bevisning också, avslutar åklagaren.

Att domstolar vid grova brott som mord ogillar häktningsyrkanden förekommer men det får ändå anses tillhöra ovanligheterna. Om den rättsliga processen mot huvudvittnet fortskridit med honom som frihetsberövad och mynnat ut i ett åtal hade det med stor sannolikhet uppstått en konflikt. Detta mellan hovrättens mål med Kaj Linna och de nya misstankarna mot huvudvittnet i tingsrättens mål.

Hovrätten för Övre Norrlands målnummer (Kaj Linna) är B 1138-16. Luleå tingsrätts målnummer (huvudvittnet) är B 1107-17.

Läs också:
13 år sedan Kalamarksmordet
Klart med ny rättegång mot Kaj Linna
Kaj Linna vill friges i väntan på kompletterande mordutredning
Ny rättegång om Kalamarksmordet
Livstidsdömd får inget gehör av Riksåklagaren

Bilbränder i Skellefteå under påskhelgen

Fem bilar kom att förstöras vid branden. © Crimecentral

Flera bilar sattes i brand i Skellefteå på en parkeringsplats i stadsdelen Morö Backe under natten mot påskafton.

Enligt polisens händelsebeskrivning inkom larmet till myndigheten 03:10. Minst en patrull ska därefter ha kallats till platsen tillsammans med räddningstjänst.

Vid 13:00-tiden på lördagen befann sig Crimecentral på plats. Då var avspärrningsband uppsatta. På parkeringen fanns då ett flertal människor som observerade förödelsen.

Det rör sig om fem bilar som stod parkerade intill varandra. Huruvida gärningsmannen eller gärningsmännen antänt en enstaka bil – och branden därefter spridit sig till de övriga – eller om samtliga antänts vid samma tillfälle är oklart.

Skellefteå är en kommun där bilbränder inte tillhör vanligheterna. Våren 2016 började emellertid en bil brinna nattetid på en parkeringsplats i anslutning till Norra Järnvägsgatan. Området där bilarna brann under lördagen ligger bara något hundratal meter från den plats där en 20-årig man av utländsk härkomst knivskars till döds i oktober förra året.

13 år sedan Kalamarksmordet

Roger Lindberg, 59, mördades i denna ladugård. © Crimecentral

13 år och fortfarande ett pågående fall för rättsväsendet. Kalamarksmordet som begicks i april 2004 fortsätter att skapa debatt och väcka frågor. Närmast väntar en ny rättegång i hovrätten sedan livstidsdömde Kaj Linna beviljats resning.

Det har nu på dagen gått exakt 13 år sedan det brutala rånmordet i Kalamark den 14 april 2004. Det var då som 59-årige Roger Lindberg överfölls och mördades när han gick ut till ladugården. Efter att ha berövat honom livet tog sig gärningsmannen in till boningshuset för att där misshandla hans bror, Sune Lindberg, grovt. I samband med våldshandlingarna kom rånaren över kontanter till ett okänt belopp.

Dådet har skakat om den lilla bygden vars befolkning inte är vana vid grova våldsbrott. Fortfarande är brottet något av ett öppet sår.

Beviljades resning – efter drygt 10 år
Under många år var Kaj Linna, 54, lagförd som gärningsman efter att två eniga domstolar dömt honom som skyldig till rånmordet. Allt förändrades emellertid i december 2016 när Högsta domstolen beslutade att bevilja honom en ny rättegång. Den beviljade resningsansökan var Kaj Linnas fjärde i ordningen.

Debatt om bevisning
Det är inte våldsdådet i sig som fortfarande gör att brotten uppmärksammas. Media brukar hänvisa till bevisläget för att väcka debatt om hur stark bevisningen bör vara för att kunna döma någon till livstids fängelse. Någon närmare genomgång av bevisningen i målet brukar media inte göra.

Kaj Linna har i alla polisförhör, under båda rättegångarna, i alla mediesammanhang och genom alla resningsprocesser bestämt förnekat att han utfört det norrbottniska rånmordet.

Mot honom talar huvudvittnets detaljerade berättelse och en rad andra omständigheter som brukar benämnas som indicier. Till hans fördel talar tekniska fynd och i viss utsträckning också mobiluppkopplingar. Bevisläget i målet är på det sättet ett motsatsförhållande som åklagaren måste väga över till sin fördel under den kommande rättegången som är planerad till maj.

Tidigare resningsfall talar för att 54-åringen kommer frikännas och att mordet förblir ouppklarat. Skulle det vara så att Kaj Linna frias kan ett rekordstort skadestånd vänta honom.

Hovrätten för Övre Norrlands målnummer är B 1138-16.

Läs också:
Klart med ny rättegång mot Kaj Linna
Kaj Linna vill friges i väntan på kompletterande mordutredning
Ny rättegång om Kalamarksmordet
Livstidsdömd får inget gehör av Riksåklagaren

39-årige Rakhmat Akilov häktad misstänkt för fredagens terrordåd

Avspärrningarna var till en början sparsamma. © Crimecentral

Fyra personer har hittills avlidit till följd av fredagens terroristattack i Stockholm och fler än så skadades allvarligt. Men polis och åklagare ser ut kunna lagföra gärningsmannen. Idag häktades Rakhmat Akilov, 39 år, på sannolika skäl misstänkt för terrordådet.

Idag beslutade Stockholms tingsrätt att häkta den 39-årige mannen misstänkt för terroristbrott med anledning av fredagens händelser på Drottninggatan. Det står också klart att han erkänt sig skyldig till gärningen.

Åtalet ska vara väckt senast den 11 maj men åklagaren väntas begära förlängd åtalstid. Polisen har flaggat för att terrorutredningen kan ta avsevärd tid att genomföra.

Crimecentral blev vittne till hur flera poliser omhändertog en man i närheten av Kungsgatan vid 15:30-tiden. Avspärrningarna kom att utökas successivt och polis uppmanade allmänheten att lämna centrala delarna av Stockholm. Polisinsatsen var mycket omfattande.

Samma kväll som dådet skedde kunde en 39-årig man från Uzbekistan gripas misstänkt för brottet.

Skulle ha utvisats
Den misstänkte, Rakhmat Akilov, kom till Sverige under 2014 och ansökte om asyl. Under sommaren 2016 beslutade emellertid Migrationsverket att avslå hans ansökan – myndigheten ansåg inte att 39-åringen hade asylskäl. Den terrormisstänkte mannen överklagade dock till Migrationsdomstolen som kom fram till samma slutsats. I samband med avslaget fattades också beslut om att Rakhmat Akilov skulle utvisas från Sverige – ett beslut som myndigheterna inte lyckades verkställa.

Läs Migrationsverkets 16-sidiga beslut avseende 39-åringens asylansökan här.

Stockholms tingsrätts målnummer är B 4708-17.

Klart med ny rättegång mot Kaj Linna

Brödernas gård i Kalamark. © Polisen

Kaj Linna, dömd till livstids fängelse mot sitt nekande, beviljades i december 2016 resning för mordet och rånet som begicks i Kalamark 2004. Men det är först nu som det verkligen står klart att det blir en ny rättegång om det brutala rånmordet. Åklagaren lämnade det formella beskedet till hovrätten idag.

Kaj Linna har via sin advokat yrkat att åtalet för mord och grovt rån ska ogillas. Kammaråklagare Jens Göransson bestrider dock försvarets ändringsyrkanden och således blir det upp till domstolen att avgöra målet efter att ha tagit del av parternas bevisning.

Hovrätten planerar preliminärt att inleda sin huvudförhandling i målet den 9 maj.

Lömskt rånmord
Det var den 14 april 2004 i byn Kalamark i Piteå kommun som någon berövade Roger Lindberg livet genom att rikta upprepade slag med ett tillhygge av trä mot hans huvud för att senare binda honom respektive tejpa över hans hals samt underkäke. Slutligen täckte rånaren över kroppen med flera tunga säckar.

Den överlevande brodern anträffas av personal från hemtjänsten först ett och ett halvt dygn senare. Han hade blivit utsatt för grov misshandel med samma trätillhygge som sin bror. Förövaren kom endast undan med en smärre summa pengar.

Dömd på indicier
Kaj Linna dömdes av Hovrätten för Övre Norrland den 18 mars 2005 för mord, grovt rån och stöld – samtliga brott mot sitt nekande. Inget annat straff än livstids fängelse ansågs kunna komma på fråga. Domstolen dömde honom även att utge skadestånd till den överlevande brodern.

Någon teknisk bevisning som på ett otvivelaktigt sätt binder Kaj Linna till brotten existerar inte. Inte heller finns det några vittnen som gjort direkta iakttagelser som kan koppla honom till byn Kalamark. Det som var av central betydelse för den fällande domen var uppgifterna från det så kallade huvudvittnet. Han uppgav att Kaj Linna på ett detaljerat sätt berättat för honom om hur han planerade att göra en stöt mot bröderna. Även uppgifter om en resa som de båda skulle ha företagit till byn Kalamark en dag före mordet ansågs utgöra ett indicium mot den livstidsdömde 54-åringen.

Försämrat bevisläge
Med åren har det emellertid framkommit nya omständigheter som enligt Högsta domstolen gör att man kan sätta frågetecken kring trovärdigheten och tillförlitligheten av huvudvittnets avgörande uppgifter. En analys av uppkopplingsmöjligheterna ger vid handen att det är praktiskt taget omöjligt för huvudvittnet att ha befunnit sig på den så kallade avvärjningsresan. Till detta kommer att huvudvittnet ändrat vissa av de uppgifter han lämnade under hovrättsrättegången.

Ny rättegång väntar
Kaj Linna hade hoppats på att åklagaren skulle medge ändringsyrkandena – då hade han varit ett steg närmare att friges från livstidsstraffet. Men så blev det alltså inte. Kammaråklagare Jens Göransson lämnad idag in en preliminär bevisuppgift i kombination med ett yttrande till hovrätten.

Av handlingen framgår att åklagaren åberopar samma bevisning som i de tidigare rättegångarna, det innefattar både den muntliga och skriftliga bevisningen.

Den kompletterande mordutredningen är emellertid ännu inte klar, understryker åklagaren. Bland annat är det telefonuppkopplingar som ska analyseras.

Hovrätten för Övre Norrlands målnummer är B 1138-16.

Kaj Linna vill friges i väntan på kompletterande mordutredning

Kalamark utanför Piteå där rånmordet inträffade. © Crimecentral

Kaj Linna beviljades i december resning för det så kallade Kalamarksmordet och en ny rättegång kan därmed vara stundande. Men i väntan på att den kompletterande utredningen om det uppmärksammade dådet slutförs bör han friges från anstalten. Det menar hans advokat Thomas Magnusson i ett yttrande som hovrätten tog emot i slutet av förra veckan.

Bakgrunden har att göra med att förundersökningen om det 13 år gamla mordfallet har öppnats på nytt efter beslut av ansvarig åklagare. Den kompletterande utredningen syftar till att ge kammaråklagare Jens Göransson bättre underlag att fatta beslut på rörande rättsprocessen i hovrätten.

Det är emellertid oklart vilka nya utredningsåtgärder som vidtagits, eller kommer att vidtas, eftersom kammaråklagaren varit återhållsam med information om ärendet. Enligt ett pressmeddelande ska det dock röra sig om både nya förhör och ny teknisk undersökning.

Arbetet med den nya utredningen drar ut på tiden och åklagaren har därför begärt anstånd med att delge hovrätten nödvändig information. I väntan på att åklagaren kommer med sitt beslut vill Kaj Linna friges från anstalten.

Thomas Magnusson ställer sig tveksam till vad som går att få ut av den nyöppnade förundersökningen. Försvaret pekar på skyndsamhetskravet samt att det finns osäkerheter kring det så kallade huvudvittnets uppgifter i målet.

”Sammanfattningsvis gör Kaj Linna gällande oavsett vad hovrätten tar för beslut i anståndsfrågan att tillämpningen av skyndsamhetskravet, proportionalitetsprincipen och med beaktande av bevisläget, oavsett brottets allvar att det föreligger skäl att inhibera Kaj Linnas verkställighet av det fängelsestraff som han dömts till”, skriver advokaten i den tvåsidiga handlingen.

När hovrätten kommer ta ställning till frågan om inhibition samt aktuell anståndsbegäran är inte känt.

Hovrätten för Övre Norrlands målnummer är B 1138-16.

17-åring anlade brand på sitt asylboende

Sängen i rummet fick brandskador. © Polisen

Den 17-årige asylsökaren från Afghanistan var missnöjd med situationen på sitt asylboende i den lilla orten Janstorp i Skurups kommun. Som en sista utväg tände han helt sonika eld på sin säng, en eftermiddag i oktober 2016. I måndags dömdes han för mordbrand av Ystads tingsrätt.

Åklagare Josefin Sävlund väckte åtal för mordbrand eftersom hon menade att gärningen innebar fara för andras liv eller hälsa. I målet råder det ingen tvekan om att 17-åringen verkligen antänt ett lakan i sin säng. Han har emellertid förnekat att han formellt sett skulle ha gjort sig skyldig till mordbrand.

Ville ha förbättrade villkor
Det var den 6 oktober 2016 som branddådet kom att äga rum. Vid den här tidpunkten fanns bara ett fåtal personer närvarande på hemmet. 17-åringen tog en tändare och antände ett lakan i sängen – till synes av ren frustration. Därefter gick han ut och informerade boendepersonal om brottet. Något som ledde till att branden snabbt kunde släckas. Skadorna som branden orsakade kan inte beskrivas som annat än måttliga.

Asylsökaren har förklarat sin gärning med att han var missnöjd över boendesituationen och helt enkelt ville få uppmärksamhet av personalen.

Ungdomsvård och ungdomstjänst
Ystads tingsrätt kommer fram till att de formella rekvisiten för brottet är uppfyllda och dömer honom således i enlighet med åtalet. Påföljden blir ungdomsvård samt ungdomstjänst, bland annat med hänsyn till att han var 16 år gammal när brottet begicks. Den förstnämnda påföljden kommer även med en särskild föreskrift om att 17-åringen ska följa det ungdomskontrakt som upprättats. Tändaren som användes vid branddådet förklarades förverkad.

Den unge mannen är sedan en tid tillbaka boende på ett annat HVB-hem i Skåne.

Ystads tingsrätts målnummer är B 2578-16.

Knivdådet i Skellefteå avgörs av hovrätten

Blodspår säkrades på brottsplatsen. © Polisen

Grovt våld utspelade sig i bostadsområdet Morö Backe i Skellefteå i oktober förra året och slutade med att en 20-årig man avled. En 25-årig man åtalades för mord men friades med hänsyn till nödvärnsrätt. Senare under året kommer sannolikt Hovrätten för Övre Norrland att avgöra målet efter att målsägandena överklagat den friande domen.

Var det ett fall av uppsåtligt dödande i form av mord eller dråp som skedde den där natten i oktober? Eller hade den 25-åringe mannen som utdelade de dödande knivhuggen nödvärnsrätten på sin sida? Hovrätten i Umeå har flertalet viktiga frågeställningar att ta ställning till innan avgörandet fälls.

Knivskars till döds vid rånförsök
Den tragiska händelsen utspelade sig vid midnatt natten mellan den 8 och 9 oktober förra året. Två grupperingar hade stämt träff för att göra upp om en narkotikaaffär, men vad den ena konstellationen, bestående av två män som som anlände med bil, inte visste var att ett rån planerats mot dem.

25-åringen utsattes för rånangrepp av en maskerad 20-åring och försvarade sig med att gå till motattack. Våldsamheterna ledde till att 20-åringen, som hade invandrarbakgrund, knivskars till döds med flera knivhugg.

25-åringen kom att åtalas för mord och tre andra personer, två kvinnor och en man från den andra grupperingen, för försök till rån. Även andra brott ingick i åtalet.

Skellefteå tingsrätt meddelade emellertid en frikännade dom mot 25-åringen avseende det dödliga våldet. Han ansågs ha haft rätt att bruka nödvärn.

Åklagaren överklagade inte
När överklagandetiden löpte ut stod det klart att kammaråklagare Andreas Nyberg avstått från att överklaga den friande delen av domen mot 25-åringen. Målsägandena utnyttjade dock sin möjlighet att överklaga vilket innebär att det är upp till hovrätten att pröva åtalet om mord.

Att målsägandesidan överklagar trots att åklagaren avstår är ett ovanligt förfarande men det har inträffat tidigare.

Målsägandesidan vill inte kommentera
Vi har hört av oss till målsägandebiträdet, advokat Fredrik Björk, för att ställa några frågor kring målet och rättsprocessen, bland annat vad som gjort att målsägandena fattade beslut om att överklaga domen. Advokaten har emellertid avböjt att svara på Crimecentrals frågor.

– Beklagar men jag lämnar inga ytterligare kommentarer i ärendet, skriver Fredrik Björk i ett mejlsvar.

Crimecentral har även sökt 25-åringens offentlige försvarare, advokat Jens Nyström, för kommentarer.

Kommer avgöras vid ett senare tillfälle
Målet är färskt hos hovrätten och några huvudförhandlingsdagar ska ännu inte vara inplanerade. Tingsrättens huvudförhandling tog tre dagar i anspråk.

Hovrätten för Övre Norrlands målnummer är B 91-17.

Läs också:
25-åring frias från mord – anses ha agerat i nödvärn

46-åring frias från bostadsinbrott i Östersund

Villan på Odlarvägen som utsattes för inbrottet. © Polisen

En rumänsk medborgare åtalades för delaktighet i ett bostadsinbrott där bevisningen bland annat bestod av vittnesiakttagelser och skospår. Men tingsrätten väljer att frikänna mannen från anklagelserna – bevisningen anses inte vara tillräckligt stark.

Det var på Odlarvägen i Östersund som en eller flera gärningsmän den 6 november förra året begick ett bostadsinbrott i en villa. Mannen i hushållet kom hem från ett ärende och vid sin hemkomst hörde han ljud från övervåningen. Det gick snabbt upp för honom vad det var frågan om; bostaden hade haft påhälsning från en eller flera inbrottsjuvar.

När målsäganden tittade ut såg han två män som avlägsnade sig från brottsplatsen. När polis kom till adressen kunde den 46-årige mannen gripas i närområdet efter viss spaning. Sedan kom det inte att dröja många veckor innan han också åtalades för delaktighet.

46-åringen har helt förnekat brott.

Otillräcklig bevisning
Östersunds tingsrätt konstaterade i sin dom att det inte presenterats utredning som binder 46-åringen till brottsplatsen och själva utförandet av inbrottet. Förstahandsyrkandet om ansvar för grov stöld ogillas därför. När det gäller åklagarens andra yrkande avseende medhjälp till grov stöld kommer domstolen fram till att bevisningen även i den delen är otillräcklig och frikänner således 46-åringen från åtalet i dess helhet.

Blir kvar i riket
46-åringen är rumänsk medborgare och åklagaren ville att han, vid händelse av fällande dom, skulle utvisas på livstid. Eftersom 46-åringen inte döms för brott utvisas han inte heller. Mannen saknade samordningsnummer vid rättsprocessen och Crimecentral har inga närmare uppgifter om hans förehavanden.

Domen blev inte överklagad, enligt information från domstolen.

Målnummer vid Östersunds tingsrätt är B 2660-16.

750 000 i skadestånd till 44-åring som friades från skakvåld

Mattias, 44, dömdes först till flera års fängelse för babymisshandel – och efter avtjänat straff friades han helt från anklagelserna. För ett par månader sedan meddelade Justitiekanslern beslut i hans skadeståndsärende – Mattias får 750 000 kronor för det lidande som brottsmisstanken och frihetsberövandet inneburit.

I målet var även Mattias fru, idag 40 år gammal, misstänkt och åtalad för att grovt misshandlat parets gemensamma dotter, född i oktober 2007. Hon frikändes emellertid av tingsrätten och domen mot henne fastställdes av hovrätten. Båda föräldrarna har förnekat att de misshandlat sin dotter.

Dömdes för skakvåld av sitt barn
Brotten mot babyn skulle enligt åklagaren ha inneburit att hon åsamkats bland annat flertalet benbrott och flera inre blödningar. I januari 2008 dömde Stockholms tingsrätt Mattias för grov misshandel till ett års fängelse. Domen kom senare att skärpas till fyra års fängelse av Svea hovrätt. Högsta domstolen beviljade honom inte prövningstillstånd. Fängelsestraffet började Mattias avtjäna under sommaren 2010 och enligt principen om villkorlig frigivning ska han blivit frigiven efter att ha avtjänat två tredjedelar av de fyra åren.

Friades från babymisshandel
En ansökan om resning kom att aktualiseras sedan nya uppgifter framkommit. I slutet av 2013 beviljades han resning av Högsta domstolen och en ny rättsprocess inleddes. Det som kom att bli avgörande var nya uppgifter i form av utlåtanden och analysbesked. Samma hovrätt som fällde Mattias för det grova brottet kom i mars 2015 helt att fria honom.

Krävde tio miljoner – får en bråkdel
Det belopp 44-åringen erhåller av staten är långt ifrån den summa som han ursprungligen krävde av Justitiekanslern. Efter att ha frikänts från de grova anklagelserna krävde mannen 10 000 000 kronor i lidandeersättning enligt frihetsberövandelagen. Därtill ville han även ha 829 400 kronor med anledning av förlorad arbetsförtjänst samt 102 729 kronor för utgifter. Sist begärde han också ersättning för ombudskostnader med 28 114 kronor.

Staten, genom Justitiekanslern, är dock inte beredd att ge 44-åringen mer än 750 000 kronor i ersättning för det lidande som frihetsberövandet inneburit för honom. Förutom skadeståndet får han även 9 924 kronor i ersättning för ombudskostnader. Myndigheten ger honom inte en krona för den påstådda ekonomiska skadan avseende förlorad arbetsförtjänst då 44-åringen inte har förmått styrka detta genom tillräcklig utredning. Någon ersättning för de påstådda utgifterna får han heller inte.

Beslutet i ärendet kan inte överklagas men den 44-årige pappan har möjlighet att stämma staten och yrka på ytterligare skadestånd.

Mattias heter egentligen någonting annat.

Diarienumret på skadeståndsärendet är 3300-16-41.